Mer stöd för psykodynamisk terapi

För två år sedan kom Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av depression och ångest. Då rekommenderades i första hand kognitiv beteendeterapi, KBT, uppger Kaliber i Sveriges Radio. Nu har nya studier visat att stödet har ökat för psykodynamisk terapi vid depression.

– Vi säger alltså att vid depressionstillstånd så duger de här metoderna lika. Det finns stora internationella studier som ändå säger att skillnaden är hårfin, säger Mårten Gerle, sakkunnig i psykiatrifrågor vid Socialstyrelsen, till programmet.

Gerle uppger för TT att detta ska beaktas i den nya versionen av riktlinjerna 2013.

Kaliber uppger att stora delar av psykvården gjorts om sedan den förra rekommendationen. Flera landsting beskriver hur det har skett ett skifte från psykodynamisk terapi till KBT, och säger att satsningar har gjorts på KBT.

                                                                                                                                  Artikel  120513  i Aftonbladet

Jag är av uppfattningen att det finns en så pass stor rädsla för att verka "knäpp och konstig" i vårt samhälle att vi många gånger helt enkelt inte vågar utforska tankar och idéer som inte är "vetenskapligt bevisade". Vi vågar endast tro att det som är riktigt och sant är det som man kan bevisa genom resultatet av en vetenskaplig studie.

På så sätt motverkar ibland vetenskapen sitt syfte emellanåt. Dvs vi har fantastiska verktyg, kunskap och tekniker genom vetenskapen. Men vi litar så blint på att vetenskapen i sig, isolerat, ska ge oss ett facit, ett svar, att vi avfärdar ny kunskap och nya idéer - ofta i åratal - tills dess att vi har "bevis" för att det verkligen fungerar. Akupunktur och meditation är exempel på detta.

Jag minns att på 80-talet var akupunktur "hum bug" och det var absolut inget som man kunde tänkas sig att använda inom den traditionella sjukvården. I dag ser verkligheten annorlunda ut och akupunktur används frekvent inom sjukvården med gott resultat.

Många länder, inte Sverige inräknat, har förstått att den alternativa behandlingsformen är ett bra komplement till den traditionella vården och i vårt grannland Norge har man startat vårdcentral med både alternativ och traditionell sjukvård i samma byggnad! Jag ber och hoppas att de som bestämmer här i Sverige förstår vinsten av att släppa detta med att allt som skall användas skall vara vetenskapligt bevisat och att alla som skall få behandla människor inom sjukvården skall vara legitimerade.

Att utforska nya idéer kräver mod och det gäller att påminna sig själv om att jorden ansågs vara platt tills dess att motsatsen hade "vetenskapligt bevisats". Människor med tankar som gick emot dåtidens idéer avrättades eller blev utskrattade. På 1700-talet vågade man inte ligga ner när man sov med rädsla för att man skulle drunkna. Idag kan vi garva åt galenskaper ur historien, frågan är vilka uppfattningar som kommande generationer kommer att skratta åt i framtiden?

Vilka idéer skrattar vi åt idag som i framtiden visar sig vara revolutionerande?

Grunden till utveckling är att våga ändra uppfattning och bemöta livet på nya sätt och det krävs mod att utforska nya idéer och tankar. Det krävs mod att våga vara sig själv och även utveckla sig själv. En stor del av att utvecklas är att våga ändra uppfattning och att bemöta och utforska livet på nya sätt. Jag är av uppfattningen att det som i grunden är förändring och utveckling är baserat på vårt mod att våga lyssna på vad vi själva anser är rätt...och om så krävs ändra uppfattning längs vägen.

Det viktiga är inte att "ha rätt" eller sträva efter att vara den där som alltid har rätt. Det handlar om att lära sig förstå vad som är rätt och fel för mig just här och nu...och våga ändra riktning om så krävs.

...och spring åt andra hållet om någon säger att de har sanningen. För det finns inte en universell sådan. Din sanning är din att ta reda på.

SER-terapin är en stor del av min sanning, kanske är den också din?

Att misslyckas betyder inte att jag är misslyckad. Det betyder att jag inte har lyckats ännu.

Att misslyckas betyder inte att jag inte har utfört någonting. Det betyder att jag har lärt mig någonting.

Att misslyckas betyder inte att jag har varit en dåre. Det betyder att jag har tillräckligt med tro att försöka.

Att misslyckas betyder inte att jag skämt ut mig. Det betyder att jag har vågat försöka.

Att misslyckas betyder inte att jag inte har gjort det. Det betyder att jag har gjort något på ett annorlunda sätt.

Att misslyckas betyder inte att jag är underlägsen. Det betyder att jag inte är helt perfekt.

Att misslyckas betyder inte att jag har slösat med mitt liv. Det betyder att jag har en anledning att börja om från början.

Att misslyckas betyder inte att jag borde ge upp.Det betyder att jag bör försöka ännu mer.

Att misslyckas betyder inte att jag aldrig kommer att klara det. Det betyder att jag behöver mer övning.

Vad får dig att le?

Vad får dig att känna glädje?

Vad får dig att hoppas?

Vad får dig att längta?

Vad gör dig lycklig?

Att vara närvarande i aktivitet är ett utmärkt sätt att verkligen koppla ifrån stress och göra en sak i taget. Det kan få den vardagligaste aktivitet att bli till en ren njutning – dessutom blir det oftast mer effektivt!

När du diskar: – Nästa gång du diskar – försök att göra det extra långsamt och noggrant och notera precis allt du gör – varje sekund. – Fokusera på hur vattnet känns, hur olika det är att hålla i ett glas och en tallrik. – Notera hur du kan känna de ytterst små skillnaderna i borstens rörelse när den kommer åt något som sitter fast. – Se hur ljuset reflekteras i det rinnande vattnet, hur löddret rinner. – Känn skillnaden i temperatur i luften och vattnet. – Om tankar på annat distraherar dig – uppmärksamma endast tankarna utan att värdera eller haka fast vid dem. Iaktta dem endast och släpp dem därefter och för åter uppmärksamheten till diskningen.

Påminn dig ofta om detta! Ät när du äter. Gå när du går. Arbeta när du arbetar. Prata med och lyssna på den du samtalar med! Tänk när du tänker och oroa dig när du oroar dig och inte när du skall äta, arbeta eller sova! Exempel på andra situationer där du kan öva närvaro: – När du lagar mat – När du lyssnar på musik – När du städar – När du ägnar dig åt din favorithobby

Alla upplever vi stunder då vi har mycket svårt att kontrollera våra känslor. Det kan kännas som att vi håller på att bli "tokiga", att vi översvämmas av ilska, sorg, besvikelse, frustration, rädsla, skam eller annat, och inte kan se någon ände på det.

Ofta är känslorna då så starka att vi på olika sätt försöker slippa känslan genom att göra olika saker, genom att distrahera oss, genom att äta något, berusa oss, eller genom att på olika sätt framkalla en annan mer acceptabel känsla. Det kan till och med vara så att vi inte hinner med att känna känslan, innan vi omedvetet byter ut den mot en annan känsla som vi står ut bättre med. Om vi inte står ut med ångest eller rädsla te x, kan vi uppleva det som hunger istället, eller ilska.

Vissa av oss kan också ha svårt att hantera positiva känslor som glädje och lycka och stolthet. Samma sak kan då hända med dessa – för att slippa "obehaget av positiva känslor" dyker istället en annan känsla upp, till exempel skuld eller skam eller oro.

Du kan försöka tänka på dessa tre "steg" nästa gång du översvämmas av "känslor som är svåra att hantera:

1. Identifiera känslan

Vad är det du känner? Hör känslan ihop med situationen, eller är den ett sätt att hantera en annan känsla? Sätt namn på känslan. Är det ilska, glädje, sorg, besvikelse, oro, rädsla, skam, skuld?

2. Stanna kvar i känslan 

Tillåt dig att känna känslan. Gör dig bekant med vad som händer i kroppen, vilka tankar som följer med, vilka impulser du får. Värdera inte känslan som bra eller dålig – bara upplev den.

3. Acceptera det du känner och släpp känslan för denna gång 

När du identifierat känslan, upplevt den, gjort det som behöver göras – gå ur känslan och fokusera på något annat. Att träna på att släppa känslan är nödvändigt och är en viktig del i grunden för att hantera känslor. Att lära sig hantera svåra känslor på fungerande sätt innebär att träna ovanstående om och om igen – ibland till och med flera gånger i samma situation.

"Alla sanningar går igenom tre stadier. Först blir de förlöjligade. Sedan blir de våldsamt motarbetade. Slutligen blir de accepterade som alldeles självklara."      / Arthur Schopenhauer

När man utsätter sig själv för stress och press över en längre period skapar man ett glapp inuti sig själv. Kopplingen mellan kropp, själ och tanke separeras. Vi blir omedvetna och vår känsla för vad som har betydelse förändras. Ett jobbärende kan bli det som upptar hela vårt fokus. Det är oftast först efteråt vi inser hur fel fokus vi haft och hur uttröttade vi blivit. Varför är det så? ...och hur kan jag undvika att hamna där igen?

Stress under lång tid gör att vi kopplar bort viktiga funktioner

Något jag lagt märke till är att jag efter en längre tids stress hamnat i ett stadie där jag lever i mina tankar. Det jag menar med det är att jag lever i huvet och endast låter mina tankar styra mina handlingar och val genom min dag. Stress gör kort sagt att vi blir begränsade i hur vi använder oss av våra känslor och vår intuition. När stresshormonerna pumpar i kroppen är vi designade att göra det absolut viktigaste och det finns inte plats för känslor. Det finns inte plats för att uppleva med alla våra sinnen. Detta gör att vi blir omedvetna om oss själva och hur vi tänker och upplever. Vi slår på autopiloten och går på ett sätt miste om våra liv.

Efter en tid av stress knackar ofta känslorna på dörren i form av oro, ångest eller andra obehagskänslor.

Människan är en andlig varelse och det är när vi lever som robotar som vi bränner ut oss. För vad är det som skiljer mig från en robot om jag bara kan tänka men inte känna?

Medvetenhet är det som gör att vi upplever, tänker och är här och nu Medvetenhet är att betrakta sig själv, sina känslor, tankar och sin upplevelse lite utifrån.

Att studera, reflektera och objektiv betrakta vad som försigår inuti mig. Att se det som är jag där jag är just nu.

Glädje kommer inte från tanken. Glädje är en känsla som jag bara kan uppleva att jag har om jag är medveten om den.

"Successivt närmar sig kropp och själ varandra igen – efter en nära nog 400-årig "separation"! Den som i mångt och mycket fått bära skulden för de senaste seklernas tudelning av psyke och soma är den franske filosofen Descartes.

Det var nämligen han som iscensatte separationen mellan de i hans tycke oförenliga enheterna. Nu är tveklöst den nya psykosomatiska läkekonsten på frammarsch. Den ordning som rådde redan på Sokrates och Platons tid är på väg att återställas.

Det går helt enkelt inte att antingen psykologisera eller somatisera allting, menar medicine doktor Ingemar Engström, Örebro. Eller vad sägs om Platons sätt att uttrycka det: "Som det inte lämpar sig att bota något utan huvud, ej heller huvudet utan kropp, så är det inte heller lämpligt att bota kroppen utan själ"

(Ingemar Engström 2007)